2010/01/28
Nu är projektet Medmänskliga brev officiellt startat. Om du vill veta mer, kolla in fliken där uppe.
Jag har placerat ut de första fem på diverse ställen, ett av dem på glassdisken på ICA Sergel:
Samtidigt filar jag på nya idéer och samlar på vackra vintersoluppgångar från mitt fönster på sjunde våningen i Vasastan:
Slå det om ni kan! 
2010/01/23
Tjo och tjena! Nu är det nytt år och det pyr i mossan. Först och främst, tusen tack till allihop för alla fina pepp-kommentarer ni gav oss i höstas! De hjälpte verkligen. Få saker har så mycket positiv kraft som några uppskattande och uppmuntrande ord, så häftigt är det. Så lite som kan ge så mycket, och allt det där som ni redan vet och som ju 365 i mångt och mycket handlar om. Så tack, tack, jättemycket tack för att ni finns!
Jag tror och hoppas att 2010 kommer att innebära mer tid och kraft till kreativa påhitt och förverkligande av idéer än 2009. Det gäller nog att komma ifrån tänkandet och planerandet en del, och bara GÖRA istället. Förutsättningslöst. Släppa perfektionismen.
Faktiskt har jag redan börjat lite! Häromdagen när jag var för trött för att kunna koncentrera mig på vektorgeometri så satte jag mig istället och skrev några brev på färgat papper som jag köpt samma dag (färgat papper är nyckeln till kreativitet, tro mig). Färgglada brev med positivt innehåll riktade till främlingar. Ska läggas ut på strategiska platser i stadens levande rum, som exempelvis på café, på buss, på bänk, på broräcke. Ni förstår. Medmänskliga brev tänker jag kalla dem, och mer om idén med projektet kommer strax. Så här såg just de här breven ut (innan de kuverterades):
Alla har inte placerats ut än, men idag droppade jag ett i busskuren utanför Chokladfabriken på söder:
Och jag kommer fortsätta göra fler och fler brev! Gör det du med, enkelt och kul är det!
Dessutom försökte jag skriva något fint meddelande på toalettpapperet på universitetet, men min penna förstörde bara papperet, som var supertunt budgetpapper. Typiskt. Får väl ta dit post-it-lappar istället.
Välkomna till ett nytt år med 365 saker du kan göra i STOCKHOLM !! Har du en idé som du vill bolla eller har du bara ohämmad lust att göra något kul på stadens gator och torg är det bara att höra av dig till oss: 365isthlm@gmail.com. Hej så länge!
2009/11/26
Vi fick ett mejl här om dan om ett hett tips; att gå och se en utställning gjord av unga stockholmskonstnärer. Denna eminenta utställning äger rum denna helg och heter Young Art for a Good Cause. Meningen är att unga konstnärer ska få komma ut med sin konst samtidigt som de pengar som de får in för konsten kommer att skänkas till Hungerprojektet (som det finns en film om här); en ”win-win-win-win-win situation!” som de själva skriver på sidan http://younginvestorssweden.wordpress.com/. Vilka pengar?, kanske ni tänker då. Jo, den 29/11, på söndag, kommer det att hållas en auktion där man kan köpa konstverken med ett utgångspris på 200 kronor. Så om man hittar något intressant så kan man alltså komma därifrån med något fint + att man indirekt ger pengar till något bra. (en win-win situation igen).
Är du intresserad så titta förbi på Park Venue, Engelbrektsgatan 9-11, 2 trappor, imorgon fredag eller på lördag mellan 12-18. Auktionen på söndagen kommer att hållas mellan klockan 14-17. Det lär definitivt bli ett trevligt helgsnöje! Kolla in alla snygga konstverk från young arts katalog här.
2009/11/11
Om vi fick en flaskpost t. ex. skulle vi bli glada.
Hej hörni. Har ni lagt märke till att det har varit ganska dålig aktivitet här på sista tiden? Det har vi. Vi har tappat gnistan, inspirationen har läckt ur oss, peppen har dragit på semester. Vi är således i desperat behov av pepp! Vi behöver bevis på att ni finns och tycker att det vi gör är bra. Eller, om ni inte tycker det, vad ni tycker vi kan göra bättre. Så kom igen nu, ni osynliga människor i bloggstatistiken, låt oss veta att ni finns! Peppra 365 Stockholm med pepp, idéer, medmänsklighet och glada tillrop, annars går vi under.
.
Ty man kan icke verka i ett tomrum.
.
2009/11/08
Vi kände för att bara göra nåt och fick syn på FNs generalsekreterare på framsidan av svenskan. Därefter drog vi fram ett bakplåtspapper och tecknade av honom och texten, med tanken om att hans kloka ord borde spridas till så många som möjligt. Vi passerade Mariatorget i stan och hittade en passande papperskorg att sätta upp lappen på. Nu hoppas vi bara att de som går förbi den stannar till lite och tänker efter.
2009/11/05
Nu har vi snöblandat regnväder här i Stockholm, vilket innebär en väldig massa tid inomhus. Då är det viktigt att trivas också. Ni vet kanske hur jobbiga de där små störande detaljerna som man inte riktigt orkar fixa är i längden? Jag är de halvklara projektens mästare, helt ofrivilligt. Planera upp en dag då du tar tag i alla smågrejer som du går och irriterar dig på!
Jag beslöt mig igår för att tvinga mig själv att skriva en lista på saker som störde mig lite, men inte tillräckligt mycket för att ta tag i. (Och åtgärdade dem.)
…och kanske det viktigaste!
2009/11/04
Det här med dagböcker har egentligen aldrig varit min starka sida, och även om jag tycker idén är underbar är det inte alltid jag hinner. Något som jag tycker är ännu roligare är en drömdagbok, där man skriver upp sin dröm innan man hinner glömma den. Ofta är det väldigt kul att titta i, och vill man avancera kan man ju för skojs skull kolla upp i drömlexikon vad det betyder.
När man skriver en drömdagbok är det bra att komma ihåg att skriva ner datum, och gärna rita för att bättre illustrera drömmen i fråga. Många kommenterar att mina drömmar är speciellt konstiga och invecklade, men jag är fast övertygad om att de flesta drömmer väldigt intressant – det är bara det att de inte skrivs ner och därför glöms bort.
Det tar lite tid, vilket kan bli ett problem om du har bråttom till jobb eller skola.
Du kommer ihåg dina drömmar bättre, och det blir en intressant läsning i framtiden. Dessutom kan du kolla upp vad dina drömmar betyder, och får större chans att klardrömma.
Inspiration?
Nedan följer en egen dröm jag haft och lyckats komma ihåg genom att skriva ner det som funnits kvar i mitt minne;
2009/11/02
Ni som har läst den här bloggen sen det startades kommer kanske ihåg inlägget om att ”klicka för skogen”. Då skrev vi om att man kan hjälpa till att rädda skog genom ett litet klick på en hemsida på nätet. Navid och Mattias gjorde också ett inlägg om det, med en snygg video om hur man gör. Nu vill vi bara påminna er om hur enkelt det är att rädda skog och uppmana er till att fortsätta eller börja klicka, här!
2009/10/29
Att se världen från ett annat perspektiv kan vara ganska nyttigt. Och det gör man verkligen om man åker upp i ett torn. Då blir allting pyttelitet och man får en skön överblick. Om man är lite höjdrädd (som jag) så kan man ju träna på att inte vara det också. Och om man tycker att det är obehagligt att åka hiss (som jag) så får man träna på det med.
I Stockholm kan man åka upp i bl a Stadshuset eller Kaknästornet. Det är ingen nyhet, men inte många gör det, känns det som, det är mest turister som pallrar sig dit. Och det är tråkigt. För det betyder ju att många stockholmare missar chansen att få se hela sin stad breda ut sig. (Att åka upp i Kaknästornet behöver ju inte bara vara en skolutflykt.) I Kaknästornet finns det dessutom ett trevligt café längst upp, med samma cafépriser som det är i resten av stan och med ett himlans gott utbud. Fikamysandet blir lite mer spännande och exotiskt på hög höjd. Ett tips är att åka upp precis innan solen ska gå ner och sitta kvar tills det blir mörkt och alla lampor tänds. Det kostar 35 kronor att åka upp. Du tar dig dit med buss 69, och den går bl a från Sergels torg.
Om man inte vill lägga pengar på det kan man istället gå ut till Katarina hissen (man behöver inte ta själva hissen för 10 spänn). Då ser man också ganska mycket av Stockholm, även fast det inte är så högt upp. Det är också ett ganska så turisttätt område som borde blandas ut mer med stockholmarna själva.
(Det är inte lika becksvart i verkligheten. Det glittrar mer. Jag har inte världen bästa kamera..)
2009/10/27
Ibland när jag inte har nåt att göra och sitter med en penna till hands kan jag inte låta bli att börja rita på kroppen. Den liksom dras automatiskt till handflatan. Även fast jag har blivit tillsagd ett flertal gånger att det inte är särskilt hälsosamt. (För kroppen vill säga).
Huden är ett sånt roligt material att rita på. Man kommer på olika saker att rita varje gång. Det är kul att ha en begränsad yta att utgå ifrån och se vad man kan göra med den liksom. Det enda man behöver är en tuschpenna eller bleckpenna, sen är det bara att gå loss. Och om man vill använda lite hälsosammare färg kan man gå över till de tyngre sakerna som; ansiktsfärg. Då kan verkligen hela kroppen bli ett bildkonstverk.
Om man jobbar så kanske det inte är så snyggt om man målat hela händerna fulla med konstiga saker. Då kan man tex måla på fötterna istället.
